Barn barnartiklar leksak barnartiklar bilbarnstol barnartiklar leksak bloja barnartiklar leksak dockskap barnartiklar

shopcenter webbhotell
barn barn barn barn barn barn

Barn
barn

möbler hem trädgård
Ateljé Smått & Mått

www.ateljesm.se
beskrivning: Design i nostalgisk stil i lin och naturmaterial, plagg och produkter, Vetekuddar i olika modeller, Dopklänningar med detaljer ur traditionen, symönster och material.

BARN

 

Barn

vet inte att gråten en dag tar slut

Christoffer Carholts mormor dog i sjukdomen ALS. Han och hans syskon berättar i i ett program i Om barn-serien om sorgen och minnena efter mormor.

 

Hur kan man hjälpa barn i sorgearbetet? Vi frågade Lotta Polfeldt vid Rädda barnen. Hon jobbar med barngrupper där alla barnen har mist någon nära anhörig.

 

När ett barn för första gången är med om ett dödsfall i sin närhet så drabbar vanmakten av att inte kunna påverka det som hänt. Döden går inte att ändra på och känslan av övergivenhet blir stark.

 

Det är smärtsamt att förstå att ett barn sörjer - vi vill inte att barn ska behöva göra det.

- Men när vi vågar erkänna att det här är förfärligt, då vågar vi också lyssna på barnen och stödja dem, säger Lotta Polfeldt som arbetar med samtalsgrupper för sörjande barn vid Rädda barnens centrum för barn i kris.

 

Hur barns sorgereaktioner ser ut beror på åldern. Lotta menar att vi inte behöver försöka undra över om barnen eller ungdomarna känner sorg när en närstående dött.

- Det kan man utgå ifrån, säger hon.

 

Känns sorgen annorlunda när man är barn?

- Barns sorg är precis likadan som vuxnas sorg när det handlar om de känslor som väcks.
- Därför kan en vuxen känna igen sig i ett litet barns sorg, men inte tvärtom.


Skillnaderna ligger i hur man förstår sina känslor i olika åldrar. Ett litet barn vet inte att stark förtvivlan kan gå över. Även en vuxen kan känna oro över att stark förtvivlan inte ska gå över. Men vi har gråtit förr. Vi har haft fler tillfällen på oss att erfara att gråt tar slut. Hur reaktionerna ser ut beror på ålder och personlighet.

 

 

 Föräldrar & barn


Amning gör barn mer stresståliga
Pressmeddelande från Karolinska Institutet


Spädbarn som ammas klarar stress bättre senare i livet än flaskmatade barn, visar ny forskning från Karolinska Institutet. Resultatet av studien, där närmare 9 000 brittiska barn ingår, presenteras i den vetenskapliga tidskriften Archives of Disease in Childhood


Barnen i studien har sedan 1970 deltagit i en stor återkommande befolkningsundersökning i Storbritannien. Relevanta uppgifter har samlats in i samband med barnens födsel och i åldrarna fem och tio år. Föräldrar, lärare, barnmorskor och annan vårdpersonal har fått svara på frågor.

Materialet omfattar bland annat information om barnens födelsevikt, huruvida de fick bröstmjöl eller inte, samt en rad stressrelaterade faktorer, så som depression hos mamma, föräldrarnas utbildningsnivå, socialgrupp och rökvanor.

Barnens lärare ombads också gradera nivån av oro och stress som barnen uppvisade när de nått tio års ålder, på en skala från noll till femtio. Samtidigt fick föräldrarna svara på frågor om familjeproblem av typen skilsmässa eller andra trauman som kan ha påverkat barnen mellan åldrarna fem och tio år.

När alla data hade analyserats visade resultatet inte oväntat att risken för stress och oro var större hos barn vars föräldrar var frånskilda eller separerade. Men barn som hade ammats var signifikant mindre stressade än barn som inte fått bröstmjölk. Flaskmatade barn hade också svårare att klara föräldrars skilsmässa än spädbarn som ammats. Resultatet är statistiskt säkerställt.

Forskarna understryker att studien inte visar att bröstmjölken i sig gör att barnen klarar stress bättre senare i livet. Snarare är den en markör för andra viktiga faktorer när det gäller föräldraskap.

Forskning på djur visar exempelvis att fysisk kontakt mellan mor och barn under barnets första fem dagar i livet kan påverka den neurologiska och hormonella utvecklingen hos barnet, som i sin tur är kopplad till stresstolerans. Amning kan också påverka de nära känslomässiga banden mellan mor och barn, något som kan ge effekter på barnets förmåga att hantera stress senare i livet, tror forskarna.

 

 

 Föräldrar & barn


Vad betyder psykisk ohälsa under graviditet?
Pressmeddelande från Umeå universitet


Depression och ångest under en graviditet påverkar inte barnet och har inte heller samband med allvarliga kroppsliga komplikationer, konstaterar Liselott Andersson i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 10 december.


Hon har studerat betydelsen av psykisk ohälsa under graviditet och efter förlossning i en grupp på 1 555 kvinnor, varav 220 (14.1%) hade en eller flera psykiatriska diagnoser. Detta var vanligare hos ensamstående, hos kvinnor med lågt socioekonomiskt status, hos rökare, hos dem som hade fött ett eller flera barn samt hos kraftigt överviktiga. De kvinnor som hade depression och/eller ångest under sin graviditet led oftare av graviditetsillamående och var i högre grad sjukskrivna. De sökte oftare på specialistmödravårdsmottagningarna, speciellt pga. förlossningsrädsla och livmodersammandragningar. Planerat kejsarsnitt var vanligare i den här gruppen, de hade oftare ryggbedövning under vanlig förlossning och upplevde att värkarbetet hade varit längre.

Inga samband konstaterades mellan psykisk ohälsa och allvarliga kroppsliga komplikationer under graviditeten, vid förlossningen eller efter förlossningen. Depression och ångest under graviditeten påverkade inte heller det nyfödda barnet.

Färre kvinnor hade fått en psykiatrisk diagnos efter förlossningen men sådana diagnoser var allvarligare än under graviditeten. Både nyinsjuknande och fortsatt eller återinsjuknande i depression och ångest efter förlossningen hade samband med civilstånd (ensamstående) och tidigare psykiatrisk sjukdom.

 

 

Skydda barn från faror på internet

Ungdom - 29-11-2006 - 19:03

Internet har snabbt blivit det populäraste kommunikationssättet, i synnerhet bland barn och ungdomar som har tillgång till det i skolor, på Internetkaféer och via tredje generationens mobiltelefoner. Men skadligt och olämpligt innehåll, exempelvis pornografiska bilder, våldsamt innehåll och rasistiska sidor, gör att internet också kan vara en fara. En fråga som diskuteras i parlamentet är hur minderåriga kan skyddas utan att inskränka yttrandefriheten eller utöva censur.

 

Barn av idag är mer hemtama på internet än sina föräldrar. Men vissa menar att det kan vara lika farligt att låta sitt barn surfa utan kontroll som att låta barnet promenera själv på natten. Bilder på den minderåriga kan användas i pornografiska bilder eller filmer eller så kan han/hon konfronteras med skadliga (våldsamma eller pornografiska) bilder. Dessutom kan chatrum, forum, och även online-spel vara en kontaktyta för pedofiler.
 
Tillförlitlig statistik saknas. Men en undersökning som nyligen genomfördes i Norge, Danmark, Sverige, Irland och Island visar att 24 procent av barn som surfar på internet har upplevt oönskad sexuell uppmärksamhet. 34 procent har de som använder chatter har blivit tillfrågade att möta en person som de lärt känna på nätet. 22 procent har träffat någon.

 

 

Barnets språkutveckling

En del barn säger sitt första ord redan innan ettårsdagen, andra väntar till tvåårsdagen närmar sig. Det behöver inte betyda att något är fel. Alla barn är olika, och man ska därför vara försiktig med att jämföra sitt barn för mycket med andra barn i samma ålder.

Är du ändå bekymrad över ditt barns språkutveckling, kan du ta kontakt med en barnläkare.

 


Barnet är inställt på att kommunicera från födseln och lär sig under sitt första levnadsår språkets grundstruktur och rytm. Dessutom lär det sig att göra egna ljud. I början är det dock gråtet som är det bästa kommunikationsverktyget.

Inom loppet av de första månaderna börjar barnet att jollra. Samspel med föräldrarna är mycket viktigt och snart kommer du att upptäcka att barnet frågar, svarar och härmar när ni pratar "babyspråk" tillsammans.

De flesta barn säger sitt första ord mellan de är ett och två år gamla, men uppfattar många fler. Ordförrådet ökar stegvis upp till ungefär 19 månaders ålder då det närmast sker en explosion i ord barnet kan förstå och använda. Plötsligt kan det verka som om barnet förstår allt du säger, men var försiktig så att du inte övervärderar barnets förståelse. Även om barnet själv använder ett ord på rätt sätt, behöver det inte förstå vad det betyder.

I övergångsfasen mellan att inte prata och prata, lägger de flesta barn sig till med ett förråd av ord som liknar de nya orden som de lärt sig, som t.ex. gägg (ägg).  

 

 

Det kreativa barnet

Omtänksamma vuxna kan skapa goda förutsättningar för att barnets kreativitet ska frodas. Detta görs genom att uppmuntra barnets vilja att utforska och genom att ha en öppen hållning. Barns fantasi är enorm - barnet älskar att experimentera och att hitta på saker. Att mjölkglas välts eller vaser och blomkrukor knuffas ner är smällar man får ta när man har en livsglad och nyfiken unge som prövar sig fram och gärna vill uppleva så mycket som möjligt på en gång. 

 

 


Fantasi är källan
Fantasin finns där barnets kunskap slutar och väcker barnets skaparlust och upptäckarglädje. Den skapar kreativitet och man säger gärna att fantasin ger förmågan att se små möjligheter. 

Det kreativa barnet bygger gärna ett rymskepp av soffkuddarna, använder en uppochnedvänd låda till häst och samtalar med sina gosedjur. Han eller hon kanske blir vettskrämd eftersom inlevelsen i historien, barnprogrammet eller teaterstycket är så stor. Barnet kryper gärna längre och längre in i mammans famn när pappan leker lejon, men vill samtidigt bli skrämt strax igen. Även om barnet vet att det inte är "på riktigt", bankar hjärtat snabbare och ögonen lyser av spänning när du högläser "Folk och rövare i Kammomilla stad" eller "Karius och Baktius".

Denna inlevelse ger barnet möjlighet att i trygga omgivelser testa på situationer som de kanske senare kommer att ställas inför. De vet att soffkuddarna inte är rymdskepp, men de kan låtsas att de är det, och de kan föreställa sig hur det hade varit om det var på riktigt. På samma sätt som de flesta skidhoppare visualiserar sig hoppet i förväg, och förbereder sig för att det ska bli så bra som möjligt, övar barnet sig.

 
 
 
 
antikviteter antikhandlare

hittar du inte det du söker? prova och sök nedan:
Google

 
barn
 
LÄGG TILL EN WEBBSHOP GRATIS | ANNONSERA PÅ SHOPCENTER | KONTAKTA OSS | KLAGOMÅL | VILLKOR | START SIDAN